Det är 10 månader sen du lämna oss min vän, kan inte tro det har gått så snabbt..
Men du ska veta att det har inte gått en enda dag utan att man har tänkt på dig.. Så mycket som man
saknar dig.. Går in på din minnes grupp på facebook och läser allt folk skriver om dig och till dig..
Varför ska en sån omtänksam och underbar människa inte få finnas kvar?

Det finns så mycket jag skulle vilja berättat och visa dig, men det går inte.. Jag vet att jag inte var den bästa vännen, och det ångrar jag.. Man vet inte vad man vill förrän man inte har det längre, eller är det inte så man säger?
Jag önskar att himlen hade en telefon så man hade kunnat ringa till dig och se att du har det bra..

Jag sitter här och skriver och tårarna bara rinner ner, vi alla saknar dig Lottie och vi kommer aldrig glömma dig..

Lova att vänta på oss en efter en i körsbärsdalen och ta emot oss..

Vi ses i Nangijala min vän..



Sista gången såg dig, krama dig, skratta, grät och sjöng med dig.. 1 år sen..


900210 - 090803 <3